Utanför
Han med den största sortens smärta
Han som lever med ett krossat hjärta
Han som har svårt att tro och tänka
Han vars självförtroende sakta börjat sänka
Han som aldrig blir bjuden
Han som alla hatar för knivens märken på huden
Han som fått höra för mycket skitsnack
Han som aldrig hört ett tack
Han som ingen på allvar tar
Han som alltid fick ”nej” till svar
Han som i mörka hörnet satt
Från ljusaste dag, till mörkaste natt
Han som gråter
För att ingen förlåter
Han som inte mår bra
Den människan, det är ja